25 grader i skuggan minsann, jag blir så glad! Hos tandläkaren gjorde det ont men jag kom hem helskinnad i varje fall. Fortfarande bedövad dock. Jag har en blåsa på tummen, det gör lite ont. Ikväll ska jag och kolla på balfina människor i Stadsparken tror jag minsann :)

Puss

Då var det sagt, jag vill verkligen inte gå och lägga mig för det betyder att jag måste stiga upp och gå till tandläkaren och vem vill gå dit? Speciellt inte när man har en rotfyllning hängande över sig som ett ilsket grått åskmoln. Ett ilsket grått åskmoln med blixtar. Det kommer säkert sluta med att jag klämmer fram att det känns skitbra i munnen och jag får gå hem igen, det gör det ibland. Åh vad jag önskar att det vore sant.

Idag har jag kilat lite på stan, ätit glass, fått en gåva men förlorat något annat. Min trotjänare, min älskade rosa disc. Uää! Den förlorades i ett vattendrag där det bor en andinna. Sad pony. Nu måste jag skaffa en ny disc att älska. Milda makter.

Nej, nu nyser jag strax igen, nedrans pollen. Hejs.

Har visst gått och blitt vuxen på senare år!

Ser man på! Åh vad jag älskar Bert :D

Såhär på morgonkvisten (jag vaknade just = det är morgon) noteras en skuggtemperatur på 23,2 grader, inte illa! Nu har jag just dragit på mig bikinin och ett par shorts för min halvtimma i solskenet. Åter till jobbet om 2 timmar.

Jag är irriterad inatt, ikväll, såhär på morgonkvisten eller hur det nu blir. Irriterad på många olika saker, och trött är jag också. Inte trött som i jag-vill-sova, utan trött som i helt slut i kroppen. Det har varit två jäkligt påfrestande nätter på jobbet med cirkus 45 minuters övertid båda dagarna. Dåligt.

Jag orkar verkligen inte längre nu. Låt det bara vara över så att jag äntligen kan få ut något positivt av det hela, det var så länge sedan. Jag är trött på att gå och lägga mig ensam varje kväll, trött på att sakna, trött på att vara ensam, trött på att undra, trött på att inte känna mig delaktig, trött på att vara trött på detta. Jag är kort sagt trött.

Nu ska jag nog sova en sväng, det är bra för trötta ben.

Egentligen inte sådär superlång, men ungefär en och en halv timma var jag och Ida ute och knatade. Det var grymt härligt väder och kortbyxorna funkade perfekt även på kvällskvisten. Fortfarande noteras 14 grader utanför fönstret.

Idag har jag och Ida även strosat på stan och ätit glass, vilket var mycket trevligt med undantag för skavsåren. Aj. Nu ska jag nog se dagens andra avsnitt av One Tree Hill, jag har verkligen kärat ner mig i den serien.

Jag kommer helt klart befinna mig på helt fel plats nästa vecka!

Hemma i Luleå när jag borde ha varit i Sölvesborg på Sweden Rock Festival (http://www.swedenrock.com/)! Oh herregud! Aerosmith, REO Speedwagon, Meat Loaf, Thin Lizzy, White Lion, Axel Rudi Pell, Motörhead, Blind Guardian, Skid Row! AAAH! Varför visste jag inte detta tidigare!?

Jag måste sörja lite.

Jag har tappat en del av en lagning i en kindtand, det känns jättekonstigt med ilningar och liknande. Tur att jag ändå ska till tandläkaren nästa vecka.

Varit trött som en liten sömnalv idag, vaknade vid två-snåret och har inte gjort många knop sedan dess, bara myst och ätit en fantastisk middag med familjen och morföräldrarna.

Igår var jag och malin på en jättehärlig promenad i kvällssolen, var nog ute i runda slängar bortåt en timma. Malin ville att vi skulle skaffa oss en and. Jag avböjde.

Jag måste varkligen sluta vara så himla självkritisk. Varför kan jag inte bara förstå att jag är bra som jag är och sluta leta efter fel och tvivla på mig sjäv? Tänk vad enkelt allt hade varit! Varför överanalysera saker, t.ex tittar jag på varje bild ungefär sjuhundra gånger och varje gång lyckas jag hitta en ny liten detalj som jag är extremt missnöjd med. Teoretiskt sett vore det terapeutiskt att lägga upp en ny bild varje dag på bloggen som jag är riktigt missnöjd med, men självklart går det inte. Det tar emot. Rädd för att andra ska se det som jag ser. Varför?